Snabbt ökande datamängder, ett säkert europeiskt moln (datasuveränitet), snabb modernisering av datorhallar, samt ökad energiförbrukning är IT- och datacentertrenderna för 2020 enligt Rittal. Till exempel erbjuder användningen av OCP-teknik (Open Compute Project) och värmeåtervinning lösningar för de aktuella utmaningarna.
Redan 2025 skulle människor och maskiner kunna producera 175 nya zettabyte data, förutspår marknadsforskare på IDC (International Data Corporation). Sparat på vanliga DVD-skivor skulle det motsvara 23 staplar med silverskivor som når ända upp på månen. Den genomsnittliga datatillväxten på 27 procent per år innebär också att kraven på IT-infrastrukturen ökar.
Eftersom det knappast finns något företag som har råd att öka sin datalagring med nästan en tredjedel varje år satsar IT-chefer allt oftare på IT-tjänster i molnet. Lagring eller computing – molntrenden är väletablerad i Tyskland: En undersökning som publicerades sommaren 2019 av ITK-branschorganisationen Bitkom och KPMG visar att tre av fyra företag redan använder sig av molnlösningar.
Den som använder molnlösningar från tredje part har dock lämnat ifrån sig en del av kontrollen över företagets data. Till exempel gör amerikanska US Cloud-Act (Clarifying Lawful Overseas Use of Data) det möjligt för amerikanska myndigheter att få tillgång till data som lagrats i molnet, även om detta är förbjudet enligt den lokala lagstiftningen på platsen för datalagringen.
– I framtiden kommer ekonomiska framgångar att vara hållbara om de kan hålla jämna steg med fullständig digitalisering och integration. Företag kommer att försöka maximera värdet för sina data, i realtid, till exempel i en produktionsmiljö, säger dr Karl-Ulrich Köhler, vd för Rittal International – Datasuveränitet kommer att vara en kritisk framgångsfaktor för internationell konkurrenskraft, tillägger dr Köhler.
Trend 1: Datasuveränitet
Autonom hantering av data blir en central konkurrensfaktor för företagen. Detta gäller alla branscher där datasäkerhet har prioritet och där analysen av dessa data är avgörande för företagets framgångar – hälso- och sjukvård, mobilitet, banker eller tillverkningsindustri. Företagen måste avgöra hur de kan bearbeta sina data på ett säkert och effektivt sätt och om de ska modernisera sin egen datorhall, investera i Edge-infrastruktur eller använda molnet.
Det europeiska digitala storprojektet Gaia-X, ett initiativ från det tyska närings- och energiministeriet (Bundesministeriums für Wirtschaft und Energie – BMWi), ska starta under 2020. Målet är att bygga upp ett europeiskt moln för säker digitalisering och uppkoppling för industrin och som grund för användningen av nya AI-tillämpningar (artificiell intelligens). Fraunhofer Gesellschaft skapade i samband med detta initiativet ”International Data Spaces”. Detta virtuella datarum möjliggör säkert datautbyte för företagen. Det garanterar även kompatibilitet mellan en egen lösning och etablerade (moln)plattformar (interoperabilitet).
Detta innebär att geografiskt fördelade mindre datorhallar med öppna moln-stackminnen kunde skapa en ny klass av industriella tillämpningar som gör en första dataanalys direkt där data skapas och använder molnet för efterföljande analyser. En sådan lösning är ONCITE. Det nyckelfärdiga (Plug & Produce) Edge Cloud-datorhallen lagrar och bearbetar data direkt där de uppstår, så att företagen behåller datasuveräniteten genom hela leverantörskedjan med sammankoppling längs hela leverantörskedjan.
Trend 2: Standardisering med OCP i datorhallen
Det är viktigare än någonsin för företagen att snabbt modernisera sina befintliga datorhallar eftersom datavolymen som ska bearbetas hela tiden växer. Viktiga krav för utbyggnaden är en standardiserad teknik, kostnadseffektiv drift och hög skalbarhet för infrastrukturen. OCP-tekniken (Open Compute Project) med central likströmsfördelning i IT-racket blir ett intressant alternativ för allt fler CIO-företag. Extra fördel: Likströmskomponenter ger nya möjligheter till kostnadsoptimering. Energiförsörjningen till alla IT-komponenter sker centralt med n+1-nätaggregat per rack. Det ger effektivare kylning med färre nätaggregat. Samtidigt förenklas underhållet och reservdelshanteringen genom den höga standardiseringen av OCP-komponenterna. Den genomsnittliga effektivitetsvinsten är ungefär fem procent av den totala strömmen.
Rittal räknar med att OCP kommer att fortsätta att etableras som en integrerad systemplattform i datorhallar under 2020. Nya OCP-produkter för rackkylning, strömförsörjning och övervakning möjliggör snabb utbyggnad med likströmskomponenter. Vidare kommer nya produkter även att stödja det traditionella konceptet med central nödströmsförsörjning, där strömförsörjningen skyddas av en central UPS-enhet. Därmed är det inte längre nödvändigt att skydda varje OCP-rack med en UPS-enhet baserad på litiumjonbatterier. Fördelen med detta är att brandbelastningen i OCP-datorhallen reduceras avsevärt.
Trend 3: Värmeåtervinning och direkt CPU-kylning
Datorhallen avger stora mängder energi till omgivningen i form av spillvärme. I takt med att effekttätheten i datorhallen ökar, ökar även de värmemängder som potentiellt kan utnyttjas för andra ändamål. Hittills har dock användningen av spillvärme varit för dyr eftersom de potentiella kunderna sällan befinner sig i närheten av anläggningen. Dessutom är spillvärme på 40 grader, som produceras av luftbaserade IT-kylsystem, alldeles för låg för att man ska kunna använda den kostnadseffektivt.
Särskilt inom HPC-området (High Performance Computing) producerar IT-rack hög värmebelastning, som ofta överstiger 50 kW. För HPC är direktkylning med vatten betydligt effektivare än luftkylning och ger returtemperaturer på 60–65 grader. Vid dessa temperaturer är det möjligt att värma upp bruksvatten eller använda värmepumpar fram till inmatningen i ett fjärrvärmenät. CIO bör dock beakta att även vid en direkt CPU-vattenkylning kan endast ca 80 % av spillvärmen ledas bort från ett IT-rack. Återstående 20 % kräver fortsatt IT-kylning av racket.
På den tyska regeringens digitala toppmöte 2019 diskuterade respektive arbetsgrupp temat värmeåtervinning och kom fram till att det fortfarande fanns mycket att göra. Därför räknar Rittal med att under 2020 kommer att betydligt fler CIO:er vara sysselsatta med hur den hittills outnyttjade spillvärmen från datorhallar ska kunna utnyttjas ekonomiskt.
Trend 4: Integrering av multimoln-omgivningar
Företag behöver känna sig trygga i att de kan köra sina moln-tillämpningar på vanliga plattformar i alla länder. Därför krävs en multimolnstrategi. Ur ledningens synvinkel är detta ett strategiskt beslut baserat på insikten att den egna organisationen kommer att utvecklas till ett fullständigt digitaliserat företag.
En enastående användarupplevelse garanteras till exempel genom att lägsta fördröjningstid med tillhörande tillgänglighetszoner (”Availability Zone”) på plats. Detta innebär: Företag väljer en eller flera tillgänglighetszoner globalt för sina tjänster baserat på verksamhetskraven. Uppfyllande av strikta dataskyddskrav säkerställs via en specialiserad lokal leverantör på den aktuella målmarknaden. En leverantörsöppen multimolnstrategi tillåter just det: Hyperscalerns funktionstäthet och skalbarhet kombinerat med datasäkerhet från lokala och specialiserade leverantörer som Innovo Cloud. Med en knapptryckning, på en kontrollpanel, med en kontaktperson, en faktura och precis i den sekund då affärsbeslutet fattas.
Det gör att multimolnstrategier blir en av de stora trenderna under de närmaste åren. Industrin kommer att fortsätta i riktning mot digitalisering och använda molnbaserade tekniker – för tillämpningar som har utformats och utvecklats för Cloud Computing-arkitekturen – ökar ytterligare hastigheterna för de egna CI- (Continuous Integration) och CD-pipeline (Continuous Delivery). Automatisering av integrations- och leveransprocesser möjliggör sedan snabb, tillförlitlig och upprepningsbar implementering av programvara (”Deployments”).